Vi ger fingret till alla måsten och omfamnar julen utan krusiduller

 20130118

Julen står vid vår dörr vare sig vi vill eller inte. Stressen, julklapparna och julstöket är ett faktum som de flesta inte kan råda över.

Hur man än vrider och vänder på det känner man av det på något sätt. De flesta känner väl igen sig när man står där den 23 och försöker hitta något in i det sista. Och i köken står yrkesarbetande kvinnor och håller på att stressa ihjäl sig över att leva upp till de gamla husmorsidealen.
Mina minnen av min barndoms jular utspelar sig till hälften i Boden, Norrbotten. Långt bortom ära och redlighet, med två meter snö och aldrig varmare än 20 minusgrader. En riktig vinter med andra ord. Den övriga jularna har utspelats sig i Karlstad, Värmland. Där man ibland har varit glad om man har haft snö på julafton. Det som har satt de djupaste spåren är minnerna från när hela familjen har varit samlad. Man kan jämföra det som en Fanny och Alexander jul, fast stillsam.
Jag har en väldigt rörig och utspridd familj. Och när alla ses är det nästan att man får ha handuppräckning för att alla ska komma till tals.

Barndomens jular kan sammanfattas med ett ord: väntan. Man tillbringade tiden från klockan sju på morgonen till midnatt med att vänta på det ena efter det andra. På morgonen ville man att klockan skulle slå 15.00 så Kalle Anka kunde börja. På eftermiddagen väntade man på att man skulle få öppna havet med julklappar.

På senare år har vi ignorerat julklappar. Det var mina föräldrar som insåg att efter två hjärnblödningar och en halv årslön förbrukad var det inte värt att köpa julklappar som man ändå var tvungen att byta.
Därför började vi med julklappsspelet. Det är ett spel där alla i familjen köper två julklappar, en för 50 kr och 100 kr. Båda julklapparna ska passa till alla i familjen. Man får slå in dem hur man vill. Det kan vara i allt i från toapapper till rött satinband. Sedan spelar man tärning om dessa, Det brukar sluta i bråk och dividerande på ett skämtsamt sätt. Vi brukar snabbt lösa det genom att korka upp en flaska rött.
För mig är julen en påminnelse om att vi har det väldigt bra här uppe i norr. Mat för dagen, inga krig och rent dricksvatten i kranarna. Vi lever trots allt i den mest beskonade delen av världen, från allt vad krig och hemskheter innebär. Tänk om vi skulle passa på att uppskatta det så här i juletid. Det är så lätt att se vad vi inte har, vilket elände nyheterna pumpar ut och vad "alla andra" verkar ha eller göra. Eller vad man själv "måste" göra. Vadå "måste"? Jag måste ingenting, jag har en hel långhelg som kan se ut precis hur som helst, och behöver inte vara stöpt i en julform.
Passa på att frossa i julens läckerheter. Skippa alla dieter och tankar om att snöra på dig joggingskorna. Ta vara på varandra och njut av ledigheten.

Ha en riktigt god jul!

Anna-Klara Saax

  • Manchester magasin är ute

    Här kommer vår slutprodukt i form av ett magasin om den engelska industristaden Manchester. God läsning och tack för detta år! 

    // redaktionen och chefredaktör Ina Sollander 

     

    Här är länken till magasinet

  • Wenkler vill spetsa truppen

    I och med Örnens seger går laget upp till division 3. Nu tittar Kent Wenkler tillbaka på en bra säsong.
    – En fullt godkänd säsong, säger en märkbart lättad Kent.
    Samtidigt är Molkomslaget i full gång med förberedelserna inför nästa säsong.

  • Örnen till division 3
    Örnens segerlycka gick inte att ta miste på.

    Örnen till division 3

    Örnen besegrade Hultsberg IBK med 10-5. I och med det är avancemanget till division 3 klart.
    – Så jävla gôtt! Vi är så värda det här, säger fyramålsskytten Pontus Johansson.

  • Reportage: Molkoms Judoklubb

    Ett reportage om den välrenomerade Molkoms Judoklubb.

    Detta reportage kan ni läsa som en PDF fil HÄR