Växte upp i Hitler-Tyskland

 20101107
carinwebb
                                            Bild: Birgitta Öjersson
Till bokmässan i Göteborg åkte Carin Lauth från Älvsbacka med sin nya bok "Gud som haver...".
Den handlar om henne själv när hon var liten i krigets Tyskland.
- Det är sanning, det som står där, säger hon.
 
Hela livet har hon skrivit och massor av dikter och tre diktsamlingar har hon gett ut sedan hon publicerades i Lyrikvännen 1967. Hennes dikter publicerades till och med i ryska tidskriften Innostrannaja Literatura 1987 och då hade hon varit representant för Västsvenska författare i både Moskva och Georgien - före perestrojkan alltså. 
I skolhuset i Älvsbacka har hon bott sedan 1976, tio år efter att skolan stängde. På vintern bor hon i Molkom.

Bomberna föll
Den nya boken heter "Gud som haver..." och i den beskriver Carin hur det var för henne som barn när Hitler tog makten och när bomberna föll över hemstaden några mil från Hamburg. Hennes mamma kom från Karlstad och hade träffat pappan i ett studentutbyte. De gifte sig och så föddes Carin och hennes fyra syskon i Tyskland. De hade det bra först med både barnjungfru och hembiträde.

Älskade honom inte längre
Men så kom kriget 1939, barnjungfrun och hembiträdet måste hjälpa till i sina familjer där männen tvingats ut i kriget och Carins pappa blev också inkallad och barnen följde med och vinkade av vid stationen. Carin måste börja hjälpa till hemma med småsyskonen. Ett par gånger kom pappan hem, men sedan dröjde det nästan fyra år, och mamman älskade honom inte längre.
-Det känns bra att ha skrivit ner minnena från kriget och fått ett slags avslut, för minnena förföljer mig jämt. Bara för några veckor sedan var det obehagligt och minnena kom fram igen.

Slänga sig ner på rygg
Under kriget betydde ett flyglarm att Carin och alla andra måste rusa ner i matkällaren som var omgjord till skyddsrum, och om de var ute lärde sig barnen att slänga sig ner på rygg på marken när det kom bombflyg. Då skulle inte lungorna sprängas.
-Vi lyssnade när vi låg där och hörde om flygplanen var tungt lastade och snart skulle släppa sina bomber eller om de var lättare och redan släppt sin last och var på väg tillbaka. Det var ruskigt!

Bara flygövningar över Horssjön
-Så häromveckan var jag ute i skogen här med en hund. Plötsligt hörde jag jaktplanen komma! Min omedelbara tanke var "Vart ska jag ta vägen? Var ska jag kasta mig?" Men det var ju bara flygövningar över Horssjöns skjutfält, kom jag på.
carin2webb
Carin skriver mycket för hand här vid köksbordet i Skallåsen. Ibland använder hon datorn. Bild: Birgitta Öjersson

Carin bodde tre mil från koncentrationslägret i Bergen-Belsen. Barnen var ute och plockade grenar och kvistar i skogen för att ha som ved. Det fanns inte mycket att elda med och skogarna "dammsögs", förklarar hon.
-Vi kom förbi en taggtråd och där var soldater som vaktade. Annars såg vi inte en människa därinne. De sa, att det var en ammunitionsfabrik där. På nätterna gick transporterna! Men när de allierade kom fick de höga tyska officerarna själva gå in i lägret!


Med i Hitler Jugend
Ur boken:
"Obligatoriskt, genom skolan, kom jag med i Hitler Jugend. Jag fick svart kjol, vit blus och en gulbrun sammetsjacka. Min bror fick en brun skjorta och svarta kortbyxor --- Ledaren inpräntade att vi alltid skulle vara vänliga och hjälpsamma mot vår nästa.
Efter ett år då vi avlagt våra prov, där det teoretiskt gällde historien om Hitler och praktiskt att få ett visst antal poäng i sport, skulle vi få bära den svarta slipsen. Den bestod av ett svart trekantigt tyg, vars snibbar träddes genom en gul läderknut.
Vi fick lära oss marschera vackert och sjunga hurtiga soldatsånger."
--------
På söndag ska bomboffren begravas. Det är en vacker solig dag. De gamla bokarna och ekarna bjuder med sina täta grenar en välgörande svalka. Mina kamrater och jag står uppställda i led längs gatan. Vi har erövrat den svarat slipsen. De nya står längst ner i ledet, med sina öppna halskragar --- Där framme står de enkla bruna kistorna uppradade. På varsin sida om dem står ett par pojkar i sina Hitlerjugend-uniformer och med sorgflaggan lätt framåtlutad. Borgmästaren håller tal för de anhöriga, och läser upp namnen på många nya som stupat i kriget...
Kistorna lyfts upp.
Med höger hand framsträckt till en tyst sista hälsning, och blicken blank av tillbakahållna tårar, står jag liksom mina kamrater där när kistorna bärs förbi.
Först kommer kistan med fru Hausen och hennes lille son, Peter. De flesta vet att i den finns endast en högerhand, som ligger bredvid den lille pojken.
I den andra kistan ligger Trautes lilla syster. Bakom den går direktören själv, bruten, blek med sin äldsta dotter, Ttraute, vid sin sida. Nu är han änkeman för andra gången.
Så kommer kistan med Lisbeths mor, samt kistan med Lisbeth utan armar och ben."

Hittades bara högerhanden med vigselringen
Traute och Lisbeth var klasskamrater till Carin. Trautes mamma och bror dog när en bomb föll på deras hus. Av mamman hittades bara högerhanden med vigselringen på. En bomb slog ner i Lisbeths hus och hon skadades av bombsplitter. Både benen och armarna amputerades, men hon dog ändå.
Carins mamma var alltså från Karlstad och morföräldrarna hade sommarställe vid Edsgatan.
-Min morfar hade åkeriet Expressbyrån och hade förresten de tre första lastbilarna i Karlstad!

Wasche gut! Varsågod
Efter ett tag fick mamman lämna Tyskland med sina barn och komma till Sverige. När de kom 1947 kunde Carin bara ett ord på svenska: Varsågod. Mamma hade lärt barnen det och det lät som "tvätta bra" på tyska. Wasche gut! Carin var 13 år och fick genast börja arbeta i en optikaffär. Där lärde hon sig svenska, träffade i Karlstad efter några år konstnären Algot Gäfvert, gifte sig och fick två söner. Äldste sonen Alf brukar förresten vara auktionist på Älvsbackadagen.

Köpte skolan i Skallåsen
1976 var Carin skild och köpte den gamla skolan i Skallåsen. Där visar hon nu runt så vi kan föreställa oss hur där såg ut. Först ett stort klassrum och sedan ett tillbyggt. Många älvsbackabor har gått i skola här. På ovanvåningen bodde läraren.
Hon rotar i en låda för att hämta manuset till Gud som haver... och vad hittar hon då? En dikt som hon inte ens kommer ihåg att hon skrivit. Hon ger den i ögonblicket namnet Utan svar.
-Jag skriver ju direkt när jag får en känsla. Jag tittade på teve-nyheterna och såg krigsbilder från ?.

Avlusningsmedel i håret
I Göteborg ska hon vara nyfrissad när hon kommer med sin bok. Vi pratar om hår och mössor.
-Tänk, säger hon, när jag ser killarna ha mössor på sig inne, så är min första tanke att de har löss! Så gick vi ju omkring med något på huvudet när vi fått avlusningsmedel i håret.
Nya minnen ligger och väntar på att skrivas ner, kanske handlar det om sjukvården, där hon arbetade som undersköterska i x år?

Text och foto: Birgitta Öjersson

Utan svar

Rädslan runtomkring
självmordsbombare
dikterad av världens ondska
i vreden bryter fram
I konfliktens närhet
som ger näring till hat
och förakt för liv och lem
När ska hatet skingras
och kärlek odlas som en sol?
Det ges inget svar

Carin Lauth 20.7.07

Carins bok kan köpas i Molkom, både i blomster-affären, Time och Ullbädden i f d järnaffären.

 

  • Manchester magasin är ute

    Här kommer vår slutprodukt i form av ett magasin om den engelska industristaden Manchester. God läsning och tack för detta år! 

    // redaktionen och chefredaktör Ina Sollander 

     

    Här är länken till magasinet

  • Wenkler vill spetsa truppen

    I och med Örnens seger går laget upp till division 3. Nu tittar Kent Wenkler tillbaka på en bra säsong.
    – En fullt godkänd säsong, säger en märkbart lättad Kent.
    Samtidigt är Molkomslaget i full gång med förberedelserna inför nästa säsong.

  • Örnen till division 3
    Örnens segerlycka gick inte att ta miste på.

    Örnen till division 3

    Örnen besegrade Hultsberg IBK med 10-5. I och med det är avancemanget till division 3 klart.
    – Så jävla gôtt! Vi är så värda det här, säger fyramålsskytten Pontus Johansson.

  • Reportage: Molkoms Judoklubb

    Ett reportage om den välrenomerade Molkoms Judoklubb.

    Detta reportage kan ni läsa som en PDF fil HÄR