Anders Österberg, lärare på Karlstad universitet Anders Österberg, lärare på Karlstad universitet Foto: Daniela Melin

Förintelsen berör fortfarande

 20150129

Sjuttio år efter befrielsen av fångarna i Auschwitz uppmanas hela världen att minnas den fasansfulla förintelsen. Men hur relevant är det i dag?

Text: Daniela Melin

 

Anders Österberg undervisar i So-ämnen på Karlstads universitet och har tidigare besökt flera koncentrationsläger tillsammans med studenter. Han tycker att det är viktigt att uppmärksamma det som skedde under andra världskriget.

 – Så som det hände under kriget kan det hända när vi inte är rädda om varandra. Det handlar om mänskligt och lika värde.

 

Det händer igen

Folkmord såsom utrotningen av vissa grupper under andra världskriget förekommer fortfarande. Men få händelser har satt lika stort spår hos oss i Sverige.

– Hur mycket brydde vi oss om det som hände i Rwanda? Jag tror att närhetsfaktorn spelar stor roll, det som hände under andra världskriget låg oss geografiskt och kulturellt nära. Så det kan hända igen, för det har hänt igen.

Han tror att det är djupt rotat i människans natur att bekämpa varandra. En förklaring till varför historien upprepar sig.

– Det beror på ett vi och dom-tänkande som jag tror att vi har haft med oss sedan bondestenåldern. Men det gäller att vi gör det på fredligare sätt istället, till exempel skrika lite på varandra under hockeymatcher, lite enkelt uttryckt.

Finns fortfarande förintelseförnekare?

-Ja, jag träffade på dem när jag jobbade som högstadielärare under tjugo år. Det är en viss jargong. Det finns ju vissa fördomar kring judar som funnits länge och då gäller det att bemöta dem.

Anders tycker att man ska ta det på allvar och menar att skolan spelar en viktig roll i hur historien framställs. Framför allt hur man gör den relevant för dagens ungdomar.

– Är det något man minns från högstadiets historielektioner så är det andra världskriget. Men det är en ständig utmaning för den svenska skolan att engagera eleverna, särskilt när de har sina mobiler, paddor och datorer. Hur kan man väcka intresse för något som händer för sjuttio år sedan?

Under sina turer till Auschwitz-Birkenau har vissa saker gjort större avtryck än andra. Anders berättar att den första resan tog hårdast men det sker en viss tillvänjning.

– Men det är vissa saker man ser, till exempel i de gamla kasernerna där man har sparat resväskor, hår efter kvinnor och barnkläder. Då blir det jobbigt och starkt.

 

Skriv en kommentar...